Friluftsområdet i Spikbodarna finns inte längre. Stora delar av skogen omkring Spikbodarna har på kort tid försvunnit. Kvar finns stora öppna sår i naturen med rester av stubbar och maskinspår som gräver sig ner i marken. Man står först häpen och sedan djupt chockad över vad förstörelsen.
Nerifrån hörs ett vinande och brummande utan ände från E14. Vägen förbi Östersund som samtidigt skiljde Lillsjö-området från Spikbodarna och skar av vår stad från den omgivande naturen. Den förbifart som stängde in östersundarna i trafik, buller, asfalt och betong. För några år sedan gjordes det första kalhygget i Spikbodarna. Äntligen har där vuxit upp något som liknar natur, nämligen en tät och ogenomtränglig massa av sly och barr. Så kom en mikrovågsstrålande mobiltelemast centralt i området. För cirka tio år sedan gjordes ett stort kalhygge på baksidan. Det kalhygget har nu utvidgats flera gånger om. I den andra riktningen har ett nytt stort kalhygge gjorts. I en annan riktning, bekom klubbstugan, öppnar sig ännu ett kalhygge. Vart man än vänder sig nu i Spikbodarna så ser man kalhyggen. Det enda undantaget där det fortfarande finns samlad skog kvar, är runt de gamla fäbodstugorna.
Varför har det gått såhär ? Har bilbolagssläkten blivit fattig ? Är det kalhyggesbyråkraterna på Skogsstyrelsen som, med lagens stöd, driver på ? Det sägs att det finns ett milijöparti i Östersunds kommunfullmäktige, men det kan väl inte vara sant ! Borde inte ÖP och LT ha skrivit om det här och gett möjlighet för en opinion ? Nej, knappast, våra lokaltidningar är knutna till rikspartier som står bakom den lagstiftning som driver på kalhuggning. De tycks höra till etablissemanget som står över andra och som står över östersundarnas rätt till sin natur. De har därför också del i förstörelsen av Spikbodarna.