Under en lång följd av år och decennier har vårt län och vår stad förändrats på ett negativt sätt. Tidningarna vänder på detta, eftersom de både är partipolitiska och lojala med den maktmissbrukande riksdagen, till att utvecklingen är positiv. De vill inte erkänna att deras politik har misslyckats, utan hellre framhäva sina åtgärder för att rädda oss från följderna av sin politik. Jag vet inte vad det är för fel på journalisterna i Östersund. De kanske är så styrda av sina chefer att de inte får tänka själva. De kanske är så formade av sin utbildning att de inte kan tänka utanför dess ramar. Eller så är de så instängda i sina yrken och liv de kan leva vid sidan av verkligheten med hjälp av sina goda löner. Något brister i alla fall i grunden med massmedia i Östersund. De håller år efter år upp en falsk bild av verkligheten. De hyllar år efter år Storsjöyran som om den vore något heligt. De har i decennier lyft upp OS-drömmarna i länet till något som ska rädda oss. De hyllar sönderbyggandet av Östersund och förstörelsen av vanliga östersundares livsmiljö. Ständigt denna fanatism och verklighetsfrånvändhet. Samtidigt lyfter de hela tiden fram inflyttare som något som ska rädda oss. Ständigt denna situation där vi ska räddas, där vi utgör ett åldrande problem och där andra är duktiga och ska rädda oss. Journalister och massmedia i Östersund är helt enkelt bedrövliga. Dag efter dag fortsätter de på samma sätt. De matar på med samma bild och blundar samtidigt för den faktiska och negativa förändring som sker i vardagens verklighet i Östersund och i länet. De beskriver inte verkligheten, för de lever inte i den. De vet inget om den. De skriver hellre vidare i gamla förljugna spår.